Gruppreflektion

I projektet har vi använt oss av en egen undersökning i form av en enkät vilket är den främsta delen av den samhällsvetenskapliga metoden vi har använt oss av. Vidare har vi genom samhällsvetenskaplig metod även letat externt material i olika källor. Naturvetenskapligt har vi tagit del av material från tidigare naturvetenskapligt utförda experiment samt använt oss av naturvetenskapliga teorier från externa källor. Undersökningen gick ut på ett tvärvetenskapligt perspektiv. Den naturvetenskapliga synvinkeln gav en förståelse av de olika fysiska symptomen och de endokrinologiska (hormonvetenskap) aspekterna av ångest. Samhällsvetenskapens perspektiv ger sig in på individens psykologiska välmående, samt vad ens psykologi har för reala konsekvenser.  

Främst har natur- och samhällsvetenskapen bidragit till lösningen av prestationångest genom att etablera en generell förståelse av tillståndet. Samhällsvetenskapen har dock inte enbart skapat en förståelse utan också upptäckt tillståndet i sig, vilket bidrog till utökade studier.

Den information som vi använde oss av kring hormoner är baserad på externa källor av forskning inom endokrinologi vilka är begrundade på naturvetenskapliga observationer, som på så sätt skiljer sig från den undersökning som vi genomförde då denna var situationsanpassad. Den naturvetenskapliga forskningen är alltså generell vilket betyder att den ska kunna upprepas flertal gånger med samma resultat - detta är dock inte fallet för den samhällsveteskapliga undersökningen eftersom denna påverkas av den männskliga faktorn. Det vill säga, den samhällsvetenskapliga metoden medför en osäkerhet vilket betyder att slutsatser som dras kring data då tolkas av individen.

Vad de olika metoderna har gemensamt är att de båda har sina fundament i empirism då slutsater uppkommer från erfarenheter och observationer. Från exempelvis Yerkes och Dodsons lag då de iakttog hur möss presterade beroende på stressnivå och utifrån detta drog en slutsats kring relationen mellan stressnivå och prestationsförmåga.